Honeybean

Blir lite fascinerad när jag ser ut genom fönstret och allt är svart. Höstmörkret känns ännu ganska mysigt, har sluppit lägga märke till mörkret som vanligtvis infinner sig på höstmornar. Hoppas på att jag ska slippa det. Helt och hållet. Just nu består mitt liv av ganska mycket fixade, eller ja det brukar det ju göra och se till att dra i rätt trådar och informera i allmänhet. Fram och tillbaka, prata och maila i mängder med lärare, rektorer och mentorer. Jag tror minsann att jag borde bli organisatör när jag blir stor. Det kanske trots allt är ett jobb för mig.

För övrigt har jag övertagit en ytters tjusig lampa av min bror som lyser som en liten solnedgång på mitt fönsterbleck. Det är ganska fint att ha en liten solnedgång på ett fönsterbleck. Bara att ha ett fönsterbleck att ställa fina saker på är ganska trevligt, det är en av de bästa sakerna med mitt rum.

Den där fina känslan när man upptäcker att man glömt stänga av spisen. När man kommer många timmar för tidigt till skolan för att man tänkt fel. När man kommer i bra tid till skolan och tror att man har en lektion som man egentligen har senare på dagen då man trott att man kunnat göra annat. När man glömmer viktiga saker. När man upptäcker att man blir lurad på konfekten. När man sitter hemma en lördagskväll och läser på om Good old party för att man inte orkar gå ut.
I höstmörkret går jag omkring och är trötter och kommer fram till att jag ska bli en nejsägare för ett tag.

En stämningsfull höstig bild

En fluga kryper omkring på mitt fönster med en fantastiskt vacker himmel som bakgrund, en sån där som man blir lite rörd av. Jag sitter och skriver ett ytterst allvarligt arbete om fluor och lyssnar på fransk musik.

Nu börjar det kännas som höst, man har på sig jackor och struttar inte längre runt endast iklädd tunna klänningar. Man går upp tidigt om morgnarna och alla saker som tagit en paus under sommaren sätter igång. Tid för förändringar, i alla fall om man lyssnar på kloka blaskor. Det har förövrigt börjats ett nytt projekt på teatern, vi ska spela upp en folksaga för sjuåringar. Turen har gett mig en bra grupp att försöka få fram något lite sådär magiskt med. Det händer så mycket nu för tiden som jag vill skriva om så att jag tillslut inte skriver om någonting. En dag när jag orkar ska jag försöka ändra på det. Tills dess kan vi ju föreställa oss alla spännande saker i livet jag tänkt skriva om men aldrig gör!