Honeybean

Riktigt mysväder hela helgen, framförallt betraktat innefrån. Vilket jag gjort större delen av helgen. I fredags däremot mötte jag de kalla dropparna då jag tittade förbi min kära kusins utspring. Efter att kämpat sig dit trots trasiga tåg tyckte jag att jag hade förtjänat ett uppehåll, i alla fall för en liten stund. Fast då hade man missat den ljuva synen av ett hav av hudratals, tätt ihoppackade paraplyer. Stackars studenter på timmars flakfärd. Sedan bar det av på mottagning och socialiserande med släktingar på andra sidan och en chokladbollsgubbe. Lördagen spenderades i hemmets lugna vrå undangömd från dropparna med ett ytterst trevligt besök från min kära vän Sara med nostalgi och igenkänningsfaktorer tillsammans med Sune, Bert och Eva och Adam.