Honeybean

Det känns tämligen sorgligt ty denna helg har begivit sig sin kos utan att besöka mig. När universitet ber ut sig i mitt tycke lite väl, med en lördagstentamen, så infinner sig minnsan ingen helgkänsla. Söndagen gav inga bättre bud med en mycket i mitt tycke smått onödig introduktionskurs till körkortet, den hade nog varit snäppet mindre onödig ifall jag hade agerat handledare och inte elev. Den ljusa sidan är att jag är klar med en mycket tråkig kurs, OCH.. OCH den är äntligen dags att börja övningsköra! Sannerligen på tiden! Jag hann även med lite roligheter på den dag som resten av värden valde att benämna, lördag( mycket medveten om att lördag inte är något universitellt uttryck för denna dag men jag tror att ni är så kloka att ni förstår)! Sara tillkom även under kvällen men det finns dessvärre inget bildbevis på så en får tro mina ord!(Bilden väldigt mycket stulen av Natasha)

Hallå? Hallå?
Tyst som i graven och intet annat till svar en det sorliga ekande svaret från ens egen röst.
Kanske är det för att det är höst.
Ack sådan tragik!
Så får det inte va´, även om det inte kan dyka upp något varje dag. Kanske i bland, som en kort romans.
En liten rad nu och då, det kan vara värt att tänka på.
(notera mycket käckt och poetiskt rimmande)